Attityders betydelser är en undersökning som syftar till att skapa en förståelse av hur attitydgestalter fungerar i en debattsituation genom att analysera hur ickeverbal retorik såsom kroppsspråk, blickar och gester samspelar med det som uttryckligen sägs. Forskningsobjektet utgjordes av en tv-debatt i SVT Agenda mellan Gudrun schyman (Fi) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) kring den såkallade ?lönefrågan?, om hur politikerna ska verka för att lönerna i Sverige ska bli mer jämställda mellan kvinnor och män.Analysen visade att Schyman uttrycker många starka negativa attityduttryck som skapar en konflikt i debattens diskursdynamik. Dessa attityduttryck i kombination med vad Schyman säger till Arnholm gör att de båda debattörernas ethos och maktpositioner förändras, där Schyman får ett övertag i debatten som hon kan utnyttja för att till slut vinna den.Frågor som kan vara intressanta för vidare forskning är om Schymans konfliktskapande attityduttryck kan generaliseras till andra retoriker och med vilket syfte det i så fall verkar ske. Sådan forskning skulle kunna nyansera den retorik som framförs i politiska debatter och indirekt bidra till att granska dessa ideologikritiskt..

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten.

Uppsatsen är ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en säker fortlevnad för kulturmiljöerna i våra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fältstudie.Resultatet visade att det i det studerade området inte skett så stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun, detta resulterade i att ca 272 000 ha skogsmark skadades i Götaland, och av denna yta var 64 % så pass hårt drabbade att föryngringsplikt inträdde. I jämförelse med skogsägarna som drabbades hårt av de ekonomiska konsekvenserna fick hjortdjuren en ökad fodertillgång och gavs möjlighet att öka i antal. Syftet med denna studie var att analysera eventuella trender och samband i frågan om betesskador orsakade av de större hjortdjuren före och efter stormen Gudrun och om detta i sin tur kunde kopplas till tillgången på foder och populationens storlek av de större hjortdjuren. Med data från riksskogstaxeringens inventeringar av fodertillgång har vi gjort beskrivande analyser och statistiska analyser i Minitab. Vi har kunnat konstatera att viltfodret har ökat, betesgraden för björk och övriga viltfoder arter har minskat och tallens betesskador har förändrats mellan perioderna 2000-2004 och 2008-2012. Det hårda betet på tall har ökat och tall utan bete har ökat..

In Sweden, a new feminist political party (?Feministiskt initiativ?) was founded in 2005. The main objective of this thesis is to study the reasons and driving forces behind the establishment of the party, as well as to explain the timing of its foundation in 2005. The theories that are used in the study are focused on the individual founders, and the empirical material comprise in essence of interviews with founders.The study reveals that several individuals, as well as political movements were involved in the process of the party establishment. Various interacting factors influenced the founders to choose the strategy of setting up a political party.

The purpose of this study was to examine how small-scale private forest ownersmake decisions regarding pre-commercial thinning. In 2015 it is ten years agosince the storm Gudrun hit the southern parts of Sweden and now large areas arein need of pre-commercial thinning. This study is built upon qualitativeinterviews with seven small-scale private forest owners with forest properties inthe county Kronoberg. The respondents were chosen by the modelSKOGSÄGARPROFILENTM (forest owner profile).The results of the interviews showed that five categories: ownership, the stormGudrun´s impact, silviculture, forestry contacts and driving force was important.How will their purpose and aim affect the pre-commercial thinning? Personalinterests, and expectations of the next generation to take over, are purposes thisstudy has found.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers språkbruk på Twitter. Syftet är att få fram hur abstrakt deras språk är på Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan språkbruket på Twitter och ett mer traditionellt politikerspråk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys använts med variabler från främst den systemisk-funktionella grammatiken, men även vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De politiker vars inlägg granskats i studien är Göran Hägglund, Gudrun schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sådant att 100 Twitterinlägg från varje politiker där de själva var ursprungsavsändaren (inte svar eller vidarebefordring av text) användes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnämndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna på mediet.Huvudresultaten för studien är att det går att knyta tendenser av abstraktion till politikernas språkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

Political scandals are constantly abound in the media, rulers face the global tribunal of the mass media and are forced to defend their actions and above all, their position in society. This essay concerns itself with that defence ? more specifi- cally with the defence of four Swedish politicians in high office during four different scandals. Gudrun schymans? eva- sion, Laila Freivalds? dealing with the tsunami disaster in Thailand, Annie Lo?o?fs? tangle concerning representation notes and public documents and Tobias Billstro?ms? statements concerning undocumented immigrants and asylum seekers.

The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens? preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens? responsibility andlearning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology ofcrisis together with the question of responsibility and learning from experience.In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousnessof their own responsibility.

The essay's aim is to explain how responsibility distribution between private and public bodies, primarily within three important service areas, can be visualised in light of the fact that they have experienced different forms of readjustment. We have chosen to study this by looking at the restoration work taking place after the hurricane Gudrun swept across southern Sweden on January 8-9, 2005; and we have chosen to concentrate on the service areas of electricity- and telephone supply, and public transport. The responsibility distribution has been depicted by carrying out qualitative interviews with employees within both private and public bodies included in the restoration work. The conclusion produced is that there were obscurities in the formal responsibility distribution between private and public actors taking place in conjunction with the hurricane restoration work.In a deeper analysis, the result can be explained by a ?several hands? problem arising since the number of actors has increased as the public sphere has adopted leadership forms influenced by the private business sector.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

In Sweden we are spared from large natural disasters. However, in January 2005 part of Sweden was struck by a hurricane. It did not only leave a decimated landscape in its wake. It also left its mark on many people who lived in the south of Sweden. In this paper the reader will be presented six qualitative interviews that build on forestowners' experiences during and in the aftermath of the Storm of January 2005.

The concept of vulnerability is the capacity or the sensitivity to become damaged. Vulnerability are characterized by one or more of the following terms; a system´s sensitivity to exposure to shock, stress or interference, the state of the system in relations to a threshold of damages, and the system´s ability to adapt to the changing circumstances. Vulnerability in this study is referring to the sensitivity of the circumstances that lead to sustainable livelihood that can´t be maintain and that there is an inability to cope with and manage stress. The choice of making a study in this area is based on that action needs to be taken to moderate the vulnerable aspects of society, in this respect in relations to storms. Analyzes of the social vulnerability to climate change or natural events is needed for effective actions.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.